Antroposofisk medicin i Sverige
Under de senaste decennierna har det man vanligen kallar
patientautonomi ökat i medvetande och omfattning både hos vårdtagare
och vårdgivare. Allt fler patienter vet i dag om sina rättigheter och
önskar i så stor utsträckning som möjligt ta del av medicinska undersökningsresultat
som leder fram till diagnos samt aktivt vara delaktiga i beslut om vård
och terapi.
Trots alla fantastiska framsteg som skett inom medicinen
under nittonhundratalet, eller kanske just genom dessa, finns det ett allt
ökande behov av att kunna konsultera läkare och vårdinrättningar som
bemödar sig om att metodiskt försöka förstå en patient ut ur ett
helhetsperspektiv. En av de främsta läkarna vid förra sekelskiftet Sir
Wiliam Osler(1849-1919) formulerade detta tydligt då han förutom de
välkända metoderna inspektion, palpation och auskultation lägger till
kontemplation, som betyder eftertanke, vid undersökning av patienten för
att rätt kunna sätt in undersökningsfynd i sitt sammanhang. Sedan dess har
även behovet av kommunikation ökat i dialogen mellan läkare och patient
dels kring strikt medicinska frågor men även i allt högre utsträckning
avseende behandlingsval, livsstil och hälsa. I detta spektrum av
möjligheter har ju utbudet av komplementär medicin ökat markant på senare
år.
Antroposofiskt orienterad medicin är här en riktning,
som genom att den är förankrad i konventionell medicin och utövas av
legitimerade läkare och sjuksköterskor med traditionell utbildning i
botten, i hög utsträckning har kunnat bli en integrerad del av sjukvården
i Sverige. Inte minst genom den vård och de behandlingsresultat man
uppnått på Vidarkliniken i Järna.
Antroposofiskt orienterad medicin och metodik grundlades
av ett flertal läkare med Ita Wegman(1876-1943) som särskild
förgrundsfigur i nära samarbete med filosofen och naturvetenskapsmannen
Rudolf Steiner(1861-1925) efter första världskriget.
Rudolf Steiner hade då under ett flertal år i samarbete
andra yrkesgrupper utvecklat mycket moderna förslag till förnyelse av
pedagogik, konst, lantbruk och ekonomi. Det var projekt som kom att få
allt större praktisk betydelse och ökat utrymme i samhället, ända in i vår
tid. De medicinska idéerna fick snabbt genslag i central Europa bland
praktiserande läkare. De har sedan vidareutvecklats och fått allt större
praktisk utbredning inom många specialiteter, man finner därför idag ett
flertal sjukhus framför allt i Tyskland , där antroposofiskt orienterad
sjukvård bedrivs inom de flesta stora specialiteter som intermedicin,
kirurgi, onkologi, psykiatri samt barn och ungdomsmedicin metodiken är
egentligen tillämpbar inom alla medicinska specialiteter . Flest utövare
finns dock fortfarande inom öppenvården. Rörelsen har också vuxit globalt
och finns förutom i Östeuropa och Amerika på ett pionjärstadium i Afrika
och Asien.
I Sverige har antroposofiskt orienterad medicin
successivt vuxit i omfattning och utbredning sedan andra hälften av 1900
talet. Från att ha varit en medicinsk subkultur utan större förankring i
svensk sjukvård och delvis direkt motarbetad, har den sedan sjuttiotalet
allt mer blivit en integrerad del av det medicinska panoramat. Framför
allt genom att allt fler patienter önskar denna form av vård och
behandling samt inte minst genom tillkomsten av Vidarkliniken år 1985 ,
nordens idag ända sjukhus för antroposofiskt orienterad medicin.
Vidarkliniken har 74 vårdplatser för slutenvård,
dessutom finns dagvård och en öppenvårdsverksamhet innefattande
vårdcentral, barnhälsovård och mödravård.
En helhetssyn med människan i centrum genomlyser all
verksamhet från den yttre miljön, omgivande trädgårdar och arkitektur till
avdelningarnas inredning, färgsättning och materialval.
Framför allt kommer patienter till Vidarkliniken som
själv har valt denna vårdform det gäller för både öppen och slutenvård.
Inom slutenvården erbjuds idag vård framför allt för följande stora
sjukdomsgrupper. Medmänniskor med Cancersjukdom i behov av rehabilitering,
eller i behov av palliativ vård, Medmänniskor med kroniska
invärtesmedicinska sjukdomar i behov av vård och rehabilitering eller med
utmattningstillstånd, kronisk smärtproblematik, trötthetsyndrom och
liknande. Dessutom söker sig patienter dit med alla tänkbara sjukdomar som
önskar en second opinion avseende sitt hälsotillstånd.
Antroposofiskt orienterad medicin praktiseras även inom
läkepedagogiken och socialterapin för människor med psykiska
funktionshinder samt inom waldorfskolornas skolhälsovård. Dessutom finns
ett flertal privatpraktiker med egen mottagningsverksamhet.
Det finns en läkarförening med över 70 medlemmar som
heter LAOM där bedrivs kontinuerlig fortbildning i antroposofisk medicin,
Medicinstudenter kan praktisera på Vidarkliniken samt det finns även en
aktiv grupp med studenter och yngre läkare som deltar i utbildning i
seminarieform. Sjuksköterskorna har en förening med flera hundra medlemmar
som heter SAL som också anordnar omfattande fortbildningskurser. Dessutom
finns en vital patientförening med flera tusen medlemmar som heter FALK
som arbetar för att tillgodose patienternas rättigheter att få den vård de
önskar. Antroposofisk medicin arbetar med utgångspunkt i modern sjukvård
såsom den bedrivs i Sverige idag, läkare och sjuksköterskor har sedvanlig
utbildning och behärskar konventionell medicin. Utöver detta bidrar
antroposofin som metod med ett helt nytt synsätt som kan leda till en
djupare förståelse av hur sjukdom, hälsa och läkning kan samvariera hos
den enskilda individen. Det innebär att den sedvanliga strikt
reduktionistiska naturvetenskapliga synen på anatomi, fysiologi, patologi
och farmakologi/terapi kompletteras med en fler dimenionell metodik och
diagnostik.
Den ersätter inte modern evidensbaserad medicin men
öppnar möjligheter till individuella behandlingsstrategier vid ett flertal
olika sjukdomar inom många olika specialiteter. Vi vet ju idag ofta hur
man bäst skall behandla stora patientgrupper men verkligheten består
kliniskt av enskilda individer och vad som gäller på individ nivå är som
vi alla vet betydligt svårare att uttala sig om. Det illustreras inte
minst i de upprepade rapporter som kommer om dålig compliance till givna
ordinationer. Kan dålig följsamhet från patientens sida i dagens sjukvård
höra ihop med brist på tillit? Kan bristen på tillit förstärkas av att
patienten med sin sjukdom i för hög utsträckning blir betraktad som
tillhörig en grupp avseende behandling ? Om detta ändå bara stämmer till
en del, så är det trots allt, en av de stora framtidsuppgifterna inom
sjukvården i västvärlden att kunna individualisera våra generella
behandlingsstrategier!
Antroposofiskt orienterad medicin är ett sådant försök
att genom en differentierad diagnostik finna fram till en helhetssyn som i
bästa fall kan vara till hjälp att vid varje enskilt tillstånd försöka
bota, lindra eller trösta en sjuk hjälpsökande människa. Här följer i
punktform en starkt förenklad introduktion till antroposofisk medicinsk
metodik som just i själva synsättet på patient, hälsa, sjukdom och läkning
gör den unik, men ändå förvånansvärt allmängiltig.
- Betydelsen av en biografisk anamnes.I varje människa finns förutom
kropp och själ en andlig dimension som kan upplevas lika konkret som vår
kropp. Den gör oss till unika individer och ger oss alla oberoende av
livssituation och hälsotillstånd ett okränkbart människovärde. Empiriskt
kan varje människa själv uppleva skillnaden i erfarenhet mellan insikten
att jag faktiskt är jag, från tvivlet, som ju även det kan vara
produktivt, att jag sannolikt är jag. Sådana starka
identitetsupplevelser som ju ofta är förbundna med känslor av mening,
lycka och glädje finns även beskrivna i samband med såkallade näradöden
upplevelser eller som när man följer upp sina djupa samvetsfrågor, vid
uppriktig självreflektion, samt även vid många andra situationer i
livet.
- Betydelsen av vår värmeorganism. Som alla känner till så har kroppen
en sinnrik temperatur reglering som bidrar till en relativt statisk
kroppstemperatur som ju vid feber eller avkylning kan rubbas men annars
väsentligen följer sin dygnsrytm. Inom antroposofisk medicin gör man en
noggrann beskrivning av temperatur topografi och värme upplevelse därför
att det kan ge mycket information om samspelet mellan kropp och själ och
därigenom uppslag till terapier och behandlingar som en sorts
differentierad hälsomarkör.
- Människans anatomi, fysiologi och gestalt kan funktionellt
integreras i tre övergripande system, Nerv och sinnesfunktioner,
rytmiska processer som exempelvis andning och cirkulation samt motorik
och metabolism. Dessa kan sättas i samband med själskvaliteter som
perception och tankeaktivitet, känsloliv samt vilja och beteende. Genom
att utveckla dessa samband kan en diagnos som till exempel depression,
hypertoni eller diabetes bli mer differentierad och sättas in i ett
helhetsperspektiv.
- Man kan beskriva människan utifrån fyra perspektiv. 1. Ett
anatomiskt betraktelsesätt objektivt klart beskrivbart nära förbundet
med en elementär existensupplevelse. 2.Ett hälsoperspektiv kopplat till
normal fysiologi som står i ständigt i balans med vår omgivning via
sinnesvarseblivning, andning, vätske och närings intag samt utsöndring.
3.Ett sjukdomsperspektiv mellan fysisk manifestation av patologin och
själsligt lidande och upplevelse. 4. Ett självläkningsperspektiv. Är
inte alla rätt insatta ordinationer, behandlingar och mediciner
egentligen substrat för en självläkning i vidare bemärkelse ? Och
märkligt nog så anser man inom antroposofisk medicin att vår
självläkande förmåga intimt hänger samman med det man kan kalla för vårt
jag. Här införs ett utvidgat jag begrepp som innefattar såväl medvetna
mentala aktiviteter som omedvetna fysiologiska processer ofta brukar
detta sammanfattas med begreppet jagorganisation.
Ovanstående aforistiska punkter kan om de uppfattas
riktigt underlätta för en förståelse av antroposofiskt orienterad
vårdkultur och terapitradition. Det är viktigt att tydliggöra att
patienter som till exempel vårdas på Vidarkliniken fortsätter med de
konventionella mediciner som de står på sedan tidigare. Under vårdtiden
görs dock ofta adekvata terapi justeringar vid behov, precis som vid andra
sjukhusvistelser, men sällan på ett schematiskt sätt utan den kliniska
bilden styr med hänsyn tagen till patientens individuella förutsättningar.
Inom antroposofisk medicin finns många
terapimöjligheter, utvärderade genom kontinuerlig klinisk patient nära
uppföljning av vård och behandlingsresultat. De används både i sluten och
öppenvård.
Livsstils råd och kost råd för att optimera hälsa och
livskvalitet. Aktiva terapier som musik terapi, målning och skulptur kan
avleda ångest oro och smärta samt sätta in patientens livssituation och
sjukdomstillstånd i ett meningsfullt sammanhang. Läkeeurytmi är en form av
rörelseterapi som används vid ett flertal sjukdomstillstånd i
rehabiliterande syfte för att bland annat förbättra kroppskännedom,
rumsuppfattning samt stärka initiativförmåga. Utvärtesbehandlingar som
omslag, bad och massage har också en given plats vid många tillstånd och
kan ofta tydligt minska behovet av sömnmedel, analgetika och anxiolytika
efter bara några dagars behandling.
Även antroposofiska läkemedel fyller en mycket viktig
funktion och används som komplement vid ett flertal sjukdomstillstånd. De
är utvecklade ur en naturläkemedels tradition, väl beprövade och efter
förutsättningarna noggrant dokumenterade. De förutsätter ett annat
farmakologiskt tänkesätt än vad som används inom skolmedicinen. Har man
förstått det kan de vara mycket användbara vilket inte minst visar sig i
att tusentals läkare runt om i Europa dagligen använder sig av dem till
nytta för deras patienter.
Det framstår dock som en viktig uppgift att i framtiden,
förutom att bättre dokumentera deras effekt, klargöra framför allt vilka
patienter som är särkilt mottagliga för dessa mediciner då det har visat
sig att det finns stora individuella skillnader i känslighet mellan
patienter, vilket ej låter sig förklaras av naiva teorier om placeboeffekt
som modern forskning redan starkt har ifrågasatt.
Under det senaste årtiondet har trots minimala anslag
och små resurser dokumentation och kvalitetssäkringsarbetet förbättrats
samt ökad forskning utvecklats inom antroposofisk läkekonst framför allt
på Vidarkliniken. Detta har skett i samarbete med olika högskolor i
Sverige inom vårdvetenskap, allergi och onkologi vilket säkert kommer att
öka i omfattning och intensitet de närmaste åren. På senare tid har även
alltfler sjuksköterskor, läkare och medicinstudenter visat intresse för
att praktiskt kunna utöva antroposofisk läkekonst vilket tillsammans med
att ett ökande antal vårdsökande aktivt väljer denna typ av sjukvård leder
till att den kommer att öka i omfattning, framför allt inom öppenvården,
de närmaste åren. | 
